onsdag 14 juli 2010

Test

Det har hänt en massa som stökat till mig. Exet spökar. Känslor
spökar. Det nya i livet skrämmer och jag vet inte hur jag ska tackla
och bena ut allt.

Jag är rädd för att såra och troligen minst lika rädd för att bli
sårad. Att känna för någon annan än Exet skrämmer mig till skogs.
Men när jag blir avvisande och inte tycker att jag känner som jag
borde så blir jag rädd för det med.

I går fanns det en massa allvar i luften. Då flippade jag helt. Och
började göra galensaker. Vilket sen visade vara ganska bra ändå.
Jag testade mig. Det är kanske det jag ska göra mer av. Inte grubbla
så mycket, utan bara testa. Jag landade i att jag känner för någon
annan än Exet. Även om jag inte är i hamn med exakt vad det handlar
om. Men känner, det gör jag.

Så; mindre grubbla, mer göra.

Min psykolog skulle gnugga händerna om hon läste det här. (Nej, min
nya psykolog följer inte min blogg som min förra gjorde). Hon säger
att det är en av de första sakerna vi ska ta tag i. Grubblerierna som
stökar till och som gör det så mörkt.

Det har varit en tuff dag med bråk med stora sonen. Följt av ett
möte om hans skolgång i höst. Men det var inte vad vi bråkade om
och han skulle inte ens med på det mötet...Vi bråkade om disk, sopor
och attityd.... Men det blev rejält och jag blev fruktansvärt ledsen.
Så ledsen att jag grät tills jag kräktes.

Utanför entrén till Socialtjänsten.... Det har säkert en och annan
gjort före mig, men av andra anledningar.

Dagens plus får faktiskt Bupmupen som verkar ha fått lite koll på
sonens problematik och idag jobbade mot samma mål som jag.

Nu har jag varit och tagit ett kvällsdopp och tar nu ett glas vin och
ska prata om livet med min kära Pi.

3 kommentarer:

Parksoffan sa...

Inte gråta sig :C

Anonym sa...

Jag blir glad av att du känner.

JCMAS sa...

Parkis: well... Jag gör det ibland. Så att snoret rinner och ibland tills jag kräks av allt snor. Riktigt charmig, serru.

An: :)