Jaha, så blev det en blogg till slut. Jag som bara bloggat i det tysta så många år. Mhm, det här är första gången. Oskulden tas. Har jag något att berätta? Eller det är väl inte berättar jag gör.... Jag tänker. I bokstäver. Som tillsammans bildar ett sammanhang när de snabbt nog hänger med. Jag letar efter en skateboard i kväll. Kan tyckas vara en konstig sak att göra, men i den här familjen är det inget konstigt alls. Den är borta. Borde finnas här.
Jag tänkte i dag, när jag promenerade över Västerbron, att det är något jäkligt fint med att se någon och där lite se sin spegelbild och gilla det man ser. Då har man ju kommit en bit.
Min terapeut sa i morse att man aldrig går tillbaka till ett ställe där man inte kunnat göra någon glad, allra minst sig själv när man väl kommit på att man varit där och tagit sig därifrån. Det låter bra det.
Undrar om jag just bytt bort min dammsugning mot att tvätta någons kläder..? Vore ju grymt. Min äldsta son har bränt upp vår dammsugare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar