Sitter fast men inte alls

När jag inte ens kan sitta på golvet på grund av den trasiga kroppen. När jag minns mig som någon annan. Någon som kunde använda kroppen. Någon som inte såg ut så här.

När jag liksom tänker mig på ett helt annat sätt. 

Tungt

Nu har jag Viktväktat en vecka. Vägning tisdagar. Jag har gått upp... Jag kan inte ens skriva hur mycket. Jag berättar hur mycket jag går ner istället. Jag vill ha min kropp tillbaka. Jag vill kunna gå. Sitta på golvet. Böja mig. Sitta på huk. Bära. Osv. Vill ha en hel kropp.,

Min konservburk

När det är snö tänker jag på Exet. Det var snö och vi var nykära. Det var jul med mycket snö och vi skulle bilda familj osv.

Ni som följde mig då vet. Ni som känner mig vet. Kå är det bästa som har hänt mig. Han är den bästa mannen för mig. 

Har ni läst "Love, eat, pray"? Exet är min konservburk. Det är han. Trots all smärta är jag ändå glad över att få ha upplevt det. Jo, faktiskt. Det var oändligt mycket liv. 

Som jag älskar

Denne lille man. Han knasar sönder mitt hjärta.