Min själ eller hjärta i bitar
Och värmen har sin egen lukt strax intill min hjärna
Vandrar tanken om ni finns här
Mina saknade själar
Jag kan aldrig lämna helt
Aldrig vara kvar mer än de bitar jag lämnat och ibland letar
Om jag hade stannat då
Hade mer rättvisa funnits?
Vad det nu är när ett mörker sveper och landar mitt i lukten
Mina saknade
Jag tar på luften nära min kropp
Vi darrar och en rädsla så gammal
Får ny fart
Blandar och tar vad den lyckas komma över
Det finns alltid en horisont här
Alltid lika, samma bild alla år
Men ingenting annat
Jag är en annan så totalt
Fragment överallt i olika färger
Och horisonten kommer närmre
Som alltid helt utan svar
