Morgonlycka

Klockan är strax åtta och det är fredag morgon. Telefonkedjan har
gått varm och vi har väckt varandra kors och tvärs mellan Skåne och
Norrtälje. Eller kedja? Snarare som ett blixtlås som gått där vi
gått i varann. Jag har redan skrattat tillsammans med tre av mina
nära. Och hunnit vara på hemmafiket och ätit frukost med lilla
sonen. Och faktiskt hunnit gå en liten sväng i solskenet. Och ringt
en bror och önskat honom trevlig lunch och diskuterat ett mord.

Det känns lite som att halva dagen har gått, på det bästa av sätt.
Just nu tänker jag på att delar i mitt liv är fantastiskt bra. Och
jag ser fram emot en familjehelg med ME och alla barnen. Men först en
sväng till terapin och efter det.... Stormöte med BUP, soc,
Mellanvården och gamla skolan. Stora sonen följer med.

Stora sonen, som jag satt uppe med i natt och pratade med om
relationer, kärlek och sex. Han berättade massor om sina tankar och
känslor och ville ha mina råd. Alltså, jag vet inte.. Men för mig
känns det fullkomligt fantastiskt att få ha sådana samtal med sin
snart 16-åriga son.

Just nu känner jag mig otroligt privilegerad. Alldeles full av kärlek
åt många håll.

Hej Livet! På det bästa av sätt!