Och sen iväg på dejt. Vi har inte samma humor. Det var vad jag kom
fram till vid min utvärdering. Oh, så rar. Trevlig, klok. Men vad var
fel? Jo, jag skrattade inte en enda gång.
Den här gången ville jag också akut ringa Ettan. Skillnaden är att
jag gjorde det nu. Jag bara ringde. Han kunde inte prata, var mitt i
nattning. Han sa " vi hörs en annan dag, kram kram" Jag sa "ja,
okej" . Inte kram. Men åkte hem och skrev ett mejl. Som jag skickade.
Visshet som förhindrade? Ingen.
Slängde iväg en boll, den rullar. Han har saker kvar här, jag vill
inte ha dem. Men jag vill se honom i ögonen. Skrev jag.
Och mår inte ett dugg bättre.
Kanske slutar bollen bara rulla tvärt när den landar hos honom. Jag
hoppas det. Och att jag får veta det. Men hans grejer ska inte vara
kvar.
Det svider lite i hålet i hjärtat.
2 kommentarer:
Jag försöker skriva en klok kommentar, orden blir fel.
Bra du skrev, tror du måste se honom i ögonen (men jag kan inte förklara varför-känslan jag har).
Kram <3
Men åh... Tror också att det är bra att titta i ögonen och prata lite. Och fint att du skrev, de som sa att man inte ska slösa med ord har inte förstått, tycker jag.
Kramar om!
Skicka en kommentar