Här.

Är med Kå på landet. Hans ställe. Inte som mina ställen, vid havet, helst i Söder. Nej, hans ställe är uppe i Norr. Vid en älv. Jag trivs. Mycket för att han gör det, det inser jag. Jag ser kärlek i hans ögon, jag får höra hans historia. Jag njuter av att se honom röra sig här. Göra sina grejer. Han är lite rastlös, det är så han är. Men jag blir lugn. Jag morgonbadar, han gör frukost. Han fiskar, jag plockar undan frukosten. Vi älskar, vi åker ner till byn, vi träffar hans släkt, jag köper ett par tofflor som jag kommer att lämna här i tron och förhoppningen att jag kommer att komma tillbaka hit. Kanske bli en del av. Kanske är en del av?
Det regnar mest, jag läser böcker jag inte hunnit läsa förut. Jag läser inte så många mejl, lägger undan jobbet till på måndag. Och på måndag åker Kå iväg på jobb igen. Fem veckor borta denna gång. Jag lägger undan känslor om det oxå. Lägger undan till fördel av att vara här och nu i mesta möjliga mån. För att jag behöver den här njutbara vilan för att orka sen. För sen blir tufft.

Kå böjer sig över mig och ger mig en puss. Jag ligger i soffan, bloggar och lyssnar lite på sommarprat.