Vara

Jag vet inte om det är till er jag ska skriva. Kanske bara till mig. Som då.

Jag vinglar i livet, en ny situation, men som gammalt. Som jag. Mina monster i samma tappning men med ny ram. För nu har jag allt jag ville ha.

?

Min rädsla kommer tillbaka. Den att förlora. Och tänk om jag önskat fel?

Jag hanterar mig inte så bra. Rotar i verktygslådan, men de gamla verktygen passar inte in så bra.

Jag faller ner i gamla mönster. Inte helt. Inte alltid. Men jag vinglar. Tillbaka på enheten för lite extra hjälp. Jag är glad över att de finns där. Men känslan av misslyckande knackar ju på förstås. Fröken Värdelöshet är min följeslagare igen. Jag döljer. Berättar inte. Kräver inget. Förklarar lite. Ytlig. Rädd. Dövar.

Känner skuld och skam. För det nya är fantastiskt och borde bara vara glädje.
Mitt mående gör det till annat.

Förlåt.

Jag önskar jag kunde berätta allt. Jag ska. Jag försöker. Jag har börjat nu.