Lite så pirrig som inför dejt. Vilka skor ska jag ta? Blev höga klackar, de svarta. Kände mig förstås för tjock, men tog bara svarta kläder. Håret var i alla fall så bra som det nu kan bli.
Kom lite för tidigt till platsen, som alltid. Hann fundera lite..Vem är det egentligen? Hur passar min bild med det jag tror jag vet med verkligheten. Kommer vi känna igen varann?
Det gjorde vi. På ganska långt håll.
Det blev perfekt. En plats på uteservering i solen, trots att det utlovats regn. Samtal och vin. Ett samtal som ömsom flöt, ömsom nästan sprutade. Öppet, ärligt, nära, svåra saker, lätta saker, förtroenden, historia och nutid. Inte så mycket framtid och drömmar. Men vi kommer nog dit. Och vi är lika i så mycket. Vissa saker blev nästan fåniga, så lika var det. Annat olikt och det gav dynamik. Och att vi kan peppa och utmana varann, det visste vi nog redan. Det blev bara befäst i kväll.
Vi pratade så mycket att jag glömde dricka vinet, solen gick ner bakom hustaken och det blev lite småkallt. Vi gick inomhus, åt ljuvlig mat. Och pratade. Jag kände att jag pratade för mycket. Särskilt när vi skulle skiljas åt, jag ville inte riktigt det. Ville veta mer, berätta mer, skratta mer.
Hon är nämligen en ännu mer toppen tjej i verkliga livet, den här Colour me Complete, än i bloggosfären. Och jag är så glad att jag fick träffa henne. Till slut.
Kom lite för tidigt till platsen, som alltid. Hann fundera lite..Vem är det egentligen? Hur passar min bild med det jag tror jag vet med verkligheten. Kommer vi känna igen varann?
Det gjorde vi. På ganska långt håll.
Det blev perfekt. En plats på uteservering i solen, trots att det utlovats regn. Samtal och vin. Ett samtal som ömsom flöt, ömsom nästan sprutade. Öppet, ärligt, nära, svåra saker, lätta saker, förtroenden, historia och nutid. Inte så mycket framtid och drömmar. Men vi kommer nog dit. Och vi är lika i så mycket. Vissa saker blev nästan fåniga, så lika var det. Annat olikt och det gav dynamik. Och att vi kan peppa och utmana varann, det visste vi nog redan. Det blev bara befäst i kväll.
Vi pratade så mycket att jag glömde dricka vinet, solen gick ner bakom hustaken och det blev lite småkallt. Vi gick inomhus, åt ljuvlig mat. Och pratade. Jag kände att jag pratade för mycket. Särskilt när vi skulle skiljas åt, jag ville inte riktigt det. Ville veta mer, berätta mer, skratta mer.
Hon är nämligen en ännu mer toppen tjej i verkliga livet, den här Colour me Complete, än i bloggosfären. Och jag är så glad att jag fick träffa henne. Till slut.
6 kommentarer:
Du var så himla fin på alla sätt och pratade inte alls för mycket. Kan man prata för mycket? Kvällen rusade på för fort. Så, tusen tack igen för en fantastisk kväll, och det kommer flera hoppas jag. Kramar i en masse!
Åh vad fint och mysigt!!!
Ja visst är hon!:)
Colour: Det vet jag att det gör. Kommer fler tillfällen!
Osynlig: Dig skulle jag oxå vilja träffa... Du, ibland min spegel.
Åsa; Jajjemän. Vi pratade lite om dig, oxå :)
Du lurade mej, jag läste och läste och läste, tänkte en väldans massa och sedan kom det. En helt annan sorts dejt men precis lika bra. Så kul att ses.
Anbylens ;) Vad tänkte du..?
Kanske mer än lika bra, jag tror nog bättre. I alla fall just nu. Jag ska inte gå på andra sorts dejter nu. Hjärtat kvar på annat håll....
Skicka en kommentar