att faktiskt få lite ordning i mitt kaos fick jag migrän till
efterrätt.
Jag har kräkts och sovit och nu ska jag sova igen. Först ska jag bara
klappa mig på kinden och säga till mig att det är okej att jag inte
städat.
Jag har extremt svårt för att klappa mig själv. Jag har fått det
som läxa i terapin. Och bakläxa. För jag kan inte.
Så det är bara att sätta igång och jobba på det. Trösta mig
själv, som jag skulle ha tröstat någon annan som varit nykräkt och
känt sig misslyckad och värdelös.
Klapp, klapp på armen.
Det är ingen fara. Skiten ligger kvar.
5 kommentarer:
Var riktigt snäll mot dej själv, skriv ett kärleksbrev till och med. Jag brukar smeka min mage nu mer, till och med det, det är stort, inte bara magen utan gesten.
Jag klappar dig på armen. Och på kinden. Det gör inget att du inte städat, Det gör inte ens något om du inte vill klappa dig själv. Du är bra ändå. Så bra att du nog kommer att vilja klappa dig själv. Snart.
Är så otroligt glad jag hittade din blogg.
Och så tycker jag synd om dig för migrän är inte roligt. Alls. Hoppas du får sova inatt.
Troll: Oj. Jag kanske kommer dit så småningom. Men jag är inte där ännu. Små steg framåt.Men tack för förslaget om brevet, jag kan sätta det som ett av mina mål. Det är en bra idé.
Regn: Tack...Jag sov lite oroligt med märkliga drömmar, men min morgon har varit helt okej. Yogade lite i solen på balkongen innan jobbet.
Jag är glad för din blogg med!
Usch och fy för migrän. Hoppas du mår så mycket bättre idag. Och jag klappar också gärna dig både på axel och kind. Du är bra. Kram!
Ni tar hand om mig fint :)
Skicka en kommentar