och morgonsim.
Det var inget annat än ljuvligt! La Loda var lite matt och trött
idag, medan jag sprudlande och högt ropade hej till skogen, hej till
sjön, var tvungen att ta på mossan som såg så inbjudande mjuk ut
och inte ville sluta simma i det klara, sköna vattnet. Jag var lite
som ett barn.
När vi klädde oss efter simningen kom några droppar regn och när
jag kom hem vräkte det ner. Åskan mullrade när jag kurade i soffan
med frukostkaffet. Jag undrar om det här var det sista av sommaren..?
Kanske. Kanske får jag snart börja använda våtdräkt när jag
simmar i sjön. Men det går ju bra det med.
2 kommentarer:
Hej jag heter Joanna är är 23 år.
När jag var 14 år fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppet hjärtat om mitt liv med diagnosen och allt vad det innebär för att folk ska få mer förståelse och insikt för hur det är att leva med ett dolt funktionshinder.
Så besök gärna min blogg:)
kram
Vemodigt vackert det där. När sommaren tar slut och hösten tar vid.
Simma lugnt;)!
Skicka en kommentar