Stora saker, små saker. En liten förändring här, en stor förändring där. Riktningar som jag försöker se var de leder där jag inte styr. Andra riktningar försöker jag själv sätta. Komma vidare. Driva mig med min egen nyfikenhet och vilja. Kanske kan jag hoppas på den. Jag vågar inte tro för mycket, fast jag nästan vill.
Det glittrar till ibland och det känns nöjt. Vill behålla det. Inte bara ha korta glitter. Längtar lite och hoppas. Tackar för skratten som håller mig över ytan. Vänder ansiktet mot ljus och värme. Försöker hålla det bortvänt från sorg och saknad. Tittar efter någon möjlighet i bland. Inte med hjärtat eller själen, bara med förnuftet. Försöker koppla i hop det, men inte heller för snabbt. Inte trycka bort, gömma ner. Det som varit så emblematiskt för mig vill jag inte. Inte heller det alltför hårda och snabba när det onda snurrar.
Lugnare. Här och nu. En sak i taget. Med blick framåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar