Jobbat. For hem på lunchen för häng med kidsen som åker i kväll igen. Stora sonen tvekar. Vill inte riktigt åka i väg nu. Tror inte att det kommer att fungera, tror inte han riktigt välkommen. Och dessutom att han ändå kommer att bli hemskickad efter ett par dagar.
Jag tror inte alls att han kommer att bli det. Men det är fullständig, ren skit att han ska behöva känna så. Han blev så här när han skulle till sin pappa i julas oxå (det var senast de sågs). Men då vågade han testa att åka dit när vi lovade att hämta honom direkt om det inte kändes bra. Då blev han kvar en och en halv dag i stället för de bestämda tre. Nu kan jag inte åka och hämta honom.
Nu kan jag bara hoppas på att han bestämmer sig för att vara hemma när pappan kommer för att hämta. Just nu är han på stan utan mobilen. Och sen kan jag verkligen bara hoppas att de får en schysst tillvaro tillsammans under veckan.
Jag kommer att sakna honom sjukt mycket, det är ett som är säkert. Men jag tror på riktigt att det är bra för honom att komma till fjälls och glänsa lite på brädan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar