tisdag 29 september 2009

BADHD

(Jag har frågat sonen om jag fick skriva om det här. Det fick jag. Han ville det.)

Det är svårt. Med stora sonen. FÖR stora sonen. För mig, som inte räcker till åt honom. Det går inte bra i skolan och jag är arg, maktlös och orolig. Han med.

Jag hade vikt kvällen i dag till att förhöra honom inför SO provet han har på fredag. Det gick inte att förhöra.. inte alls. Och då var ändå meningen att han nu skulle ha pluggat med sin extralärare tre ggr i veckan inför detta prov. Men.. nu kommer det fram.. informationen från rektor, mentor, skolsköterska, psykologen, specialpedagogen... allt som vi pratat om med dem, det som bestämts.. har inte kommit fram till de lärare sonen har dagligen. Hur ska de då kunna hjälpa honom?? När han själv försöker förklara för sina lärare om sina svårigheter blir han inte trodd. Lärarna måste ha på papper att sonen har grava koncentrationssvårigheter, extremt dåligt arbetsminne (som en 6,2 åring). ADHD även kallat (dock utan aggressioner, vilket sonen gärna påpekar och med logik och visuell förmåga som en 16,8 åring)
Jag har det papperet, så även skolsköterskan. Varför har inte sonens extralärare det?? Och varför blir inte sonen trodd?


Sonen får panik och gråter över statsskicken och kan inte få in de fyra lagarna i konstitutionen i huvudet. Jag berättar om yttrandefriheten, om oliktänkande, om tortyr och fängslande och om... Han hör inte. Han kan inte. Han vill, han försöker. Jag ritar och försöker förklara regering å riksdag och utskott och departement. Det går inte, han kan inte. Han är blockerad. Säger att han inte kan höra mig fast han vill. Jag vet inte vad jag ska göra. Det här har ju fungerat förr. Jag berättar för honom, som en historia, om det som står i boken han ska lära. Det brukar sätta sig då. Men inte i dag. För mycket står på spel. Han kommer inte klara provet. Betyg..han måste ha betyg. Han är förkrossad. Jag tappar upp badvatten åt honom i stället. Kramar honom och blir blöt av hans tårar och jag vill själv skrika i frustration. Han VILL ju! Kan någon hjälpa oss??? Jag skulle behöva sitta med honom flera timmar varje dag. Men då får jag ingen lön. Vem kan hjälpa honom, vem kan hjälpa mig? Varför kan de inte skynda sig på i skolan?

Han skolkade i fredags för att han tycker att det känns hopplöst. Han hänger inte med på lektionerna. Han blir rastlös och kan inte vara still. Då stör han de andra och får skit. Han vill inte störa sina vänner. Han vill ju att det ska gå bra för dem. Så han tyckte att det var bättre att han inte gick på några lektioner alls. Så han slapp störa.

Nu har han badat. Tuppkammen ligger platt och han är mitt lilla barn som jag vill hjälpa. "Mamma" står det på tatuerat på axeln på mitt barn. Men mamma räcker inte nu.

5 kommentarer:

ME sa...

Usch vad jobbigt för er båda! Vi kan hjälpas åt, han kan plugga hos oss nån kväll om du vill. Vi har kanske inte bättre tekniker eller metoder, men kanske kraft och lust som kompenserar? Värt ett försök... Kramar

JCMAS sa...

All hjälp mottages tacksamt. Ni är det bästa fluffet! Och A kan ju definitivt hjälpa till med basläxor :) Alltså instrumentet. Tack, fina.

ME sa...

Oj instrumentet... det lät dubbelt!

Johanna sa...

Jag var på en föreläsning om Aspergers härom veckan. Kenth som höll föreläsningen förklarade så himla bra vad det var som inte funkade när man har ADHD eller Aspergers. I korthet: Hjärnkontoret består av Chefen, sekreteraren och bibliotekarien. Det gav mig en riktigt AHA-upplevelse. Så mycket lättare att fatta varför...

Föreläsningen heter "När mallen inte stämmer". Han håller den i Stockholm den 19 november. Kolla på Pavus Utbildning.

JCMAS sa...

Tack, Johanna! Jag ska verkligen kolla upp det. Kram!