Tröttelur

Tänk vad man påverkas av ickesömn. I dag är jag vemodig, efter natt med ca tre timmars sömn. Ledsen över att något som kunnat vara så roligt.. blev så tråkigt. Och jag befinner mig i de förvirrades, förundrades skara. Jag undrar om min rädsla för att bli lurad har en självuppfyllande funktion....? Men humöret pendlar i takt med tröttheten, så jag förstår att allt inte är på riktigt. I morse, i solen, rask promenad över Västerbron med snabb musik i öronen och jag kunde återigen inte låta bli att le över allt som härligt. Efter lunch alldeles trött, trots solsken på mig och ensamhet och melankoli stryker sig omkring mig och klappar på mig. Det är inte vad jag bli klappad av alls, ju.