träffade jag min psykolog. Det var bra, men jag vill inte prata om det
heller just nu. Jag vill helst bara vara i känslan jag har nu.
Efter jobbet blev jag hämtad. Jag blev satt i en båt. Jag fick åka
till Sandhamn och blev bjuden på middag. Jag fick prata , ta del av
och dela med mig. Jag blev omhändertagen på ett jämlikt sätt. Jag
är en fena på att ankra och han betalade maten, liksom.
Pulsen som varit i turbofart fick än en gång lugnas av njutningsfulla
timmar på och vid havet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar